Vad nationalstatens framväxt lär oss

Nyligen tog jag mig tid att läsa Mancur Olsons bok Nationers Uppgång och Fall, som låg och skräpade på jobbet. Boken skrevs 1982, och det är med sin egen samtid för ögonen som Olson frågar sig varför det (tillväxtmässigt sett) går bra för vissa länder och dåligt för andra. Varför gick det till exempel så bra för Frankrike, Västtyskland och Japan, medan Storbritannien och USA hade halkat efter?

Att man hade fått byta plats på länderna om samma fråga hade ställts i dag visar om inte annat på Nationers Uppgång och Fall som ett intressant tidsdokument. Olsons tes är att det i stabila samhällen utvecklas ett tätt nät av intressegrupper som gradvis gör ekonomierna mindre effektiva.

Ju längre ett samhälle besparas omvälvningar, desto mer förkalkat blir det av sina egna organisationer. Länder som Japan, Tyskland och Frankrike, som när Olsons bok skrevs relativt nyligen drabbats av krig på fosterlandets jord, hade ett ”bättre” utgångsläge, eftersom de fått en stor del av sin samhälleliga infrastruktur krossad och många intressegrupper utraderade, varför ekonomin kunde växa relativt fritt.

De tillväxthämmande organisationerna utgörs i stor utsträckning av karteller. Branschkarteller som kontrollerar utbudet och priset på sina varor, men också lönekarteller såsom fackföreningar som pressar upp lönerna ovanför jämvikt. Resultatet blir i bägge fallen högre priser och, som en följd av högre löner, högre arbetslöshet. Starka intresseorganisationer kan dessutom med hjälp av lämpliga kontakter i politiken få till stånd lagstiftning som ytterligare gynnar medlemmarna. Lagen om anställningsskydd är ett exempel på ett sådant skydd: den gynnar insiders på bekostnad av outsiders.

Ett avskaffande av Las skulle göra Sverige bättre rustat för en framtid vi vet mycket lite om. Fackföreningarna skulle likafullt finnas kvar – och det är naturligtvis inget fel med det så länge deras makt inte bygger på något egentligt tvång. Nu har vi emellertid utvecklat en samhällsmodell där anslutningsgraden är anmärkningsvärt hög och tredje part kan omfattas av avtal vare sig han vill eller inte.

För att komma till rätta med detta ”problem” krävs naturligtvis inte krig eller revolution. Storbritanniens och USA:s fredliga återhämtning sedan 1982 illustrerar detta tydligt, och det är inte heller vad Olson propagerar för. Han påpekar istället den makt frihandel har när det kommer till att upplösa makten hos karteller och monopol. Ett monopol är bara ett monopol så länge det omfattar ett helt, relativt avskilt ekonomiskt område, och slutar vara ett monopol när gränserna öppnas och utbölingar kan konkurrera med lägre priser eller bättre produkter.

En iögonfallande illustration är framväxten av Västeuropas nationalstater. Man kan tycka vad man vill om nationalstatens funktion i dag, men faktum är att dess framväxt, när det begav sig, var etableringen av dittills till ytan oöverträffade frihandelsområden.

Dessa bedrev mestadels en usel ekonomisk politik externt, men bidrog internt till att luckra upp regionala skrån och kartellers makt. Tidigare hade dessa skrån ofta skyddats av lokala tullar som effektivt utestängde grannskrået från att knipa åt sig en marknadsandel, men när regionerna på allvar inlemmades i nationalstaten och regionala tullar avskaffades inleddes en period av ömsesidig förstörelse där regionala karteller slog ut varandra och aktörerna i stället måste konkurrera på marknadsmässiga villkor.

Ovanstående är naturligtvis stiliserat. Icke desto mindre vittnar nationalstatens framväxt om potentialen i frihandelsområden när det gäller att minska makten hos särintressen – åtminstone för en tid. EU har naturligtvis stor potential i detta avseende, den dag alla de fyra friheterna blir realitet inte bara på pappret.

Niklas Elert

Annonser

5 Responses to “Vad nationalstatens framväxt lär oss”


  1. 1 Simon Strand juli 20, 2009 kl. 2:51 f m

    Du skriver bra! Meningarna bara glider fram s a s. MVH

  2. 2 Niklas Elert juli 20, 2009 kl. 10:27 f m

    Tack monsieur, man kan inte hoppas få se dig på någon tisdags-after work framöver?

  3. 3 Simon Strand juli 21, 2009 kl. 12:02 f m

    Det hoppas jag. Söker alltid komma dit om jag inte har sysslor att ta itu med. Kommer du nu på tisdag?

    Somriga hälsningar.

  4. 4 Niklas Elert juli 21, 2009 kl. 1:25 e m

    nej, är i Skåne denna vecka, men nästa tisdag så…

    så jävla klumpigt att kommunicera via bloggkommentarer än via fb för övrigt – let’s keep it there


  1. 1 LAS: Elefanter, möss och gaseller « GERMANIA Trackback vid juli 28, 2009 kl. 2:45 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Germania gavs ut 2008 på Hydra Förlag.

Germania är ett karaktärsdrivet, humoristiskt epos med liberal touche, en mörk satir som berättar om en tillvaro inte olik vår egen. I denna märkliga, skruvade värld sluter två forna antagonister en ohelig allians, och inget blir sig någonsin mer likt.

Den nyfikne kan avnjuta de första tre kapitlen här på bloggen: Läs direkt!


null


.
Germania på Bokus.
Germania på Adlibris.
Debutantporträtt med halva författarparet i SydSvenskan: Gör det ont när kroppar brister?

Sagt om Germania

"(Jag) kan garantera underhållande och bisarr läsning som överraskar, men som ändå känns märkligt bekant."

Johan Norberg, författare och globaliseringsvurmande tankesmed.


"För den som vill roa sig och lyssna till samhällssatir med liberala undertoner så finns Germania att lyssna till."

Fredrick Federley, centerpartistisk riksdagsledamot.


"Projekt av detta slag brukar aldrig överleva bakfyllan, men detta är ett undantag."

Andreas Bergh, nationalekonomisk fil dr och välfärdsforskare.


"Er bok är ett illa skrivet skämt som försvarar SSveriges (sic) utsugning av tredje världen."

Aporna, maoistisk bloggare.

Prenumerera på bloggen


%d bloggare gillar detta: