Nu kickar vi igång grundlagsdebatten!

För den som långsiktigt vill verka för ett friare Sverige, eller i varje fall ett Sverige med en tydligare rättsstat, så bör den pågående grundlagsdebatten intressera denne. Detta med betoning på bör, ty avsaknaden av en konstitution värd namnet i Sverige under så lång tid har verkligen fått debattörer och tyckare att inte riktigt bry sig om, eller i varje fall inte orka diskutera frågan. Dock försöker tappra själar hålla frågan igång. Dick Erixon har skrivet en rad inlägg om detta, senast idag. Henrik Alexandersson efterlyser just en debatt kring grundlagen, varför jag nappade på att bidra.

I Förenta Staterna innehar konstitutionen en tydlig nyckelroll. Den har därutöver lyckats arbeta sig in i den amerikanska kulturen, och blivit en stark symbol för Amerika (dokumentet hålls högra av amerikanska kristna än bibeln). Detta har flera skäl. Dels är den amerikanska konstitutionen ett praktexempel på formalisering av grundlag: enkla, korta lagar som kan tryckas ner i fickan och förstås av alla och envar. Därtill har den en anrik historia med många intressanta rättsfall som verkat i medborgarnas favör, samtidigt som den reglerar spelreglerna för det politiska livet så att den upprätthåller sig själv. Fantastiskt. Den långsiktighet och den tydlighet som konstitutionen kommit att symbolisera och praktiskt utverka, bidrar till dess ökade status, och dess tyngd i juridiska sammanhang.

Den svenska grundlagsutredningen har föreslagit en rad reformer, som, om de genomdrivs, kraftigt kan öka medborgarens skydd gentemot statsmakten. Ty det är ju det som en grundlag är tänkt att göra, den skall fungera som den dragna gränsen mellan det politiska livet och privatlivet, mellan stat och individ, och gärna också mellan byråkrat och plånbok. Grundlagen är därför oerhört förutsättande för sund politik och maktutövning, men säg, vad är en dylik värd, om ingen kan döma regering och riksdag för brott mot den?

Det gläder mig särskilt, att utredningen föreslår en författningsdomstol, tänkt att agera domare i frågor som rör ny lagstiftning kontra grundlagen, medborgare kontra staten osv. Detta är ett avgörande steg för individen; någon som kan skydda dennes intressen gentemot byråkrater, politiker och majoriteter.

Det sistnämnda är för övrigt intressant, då konstitutionen ju i slutändan – eftersom politiker är utsedda av folket – reglerar majoritetens makt över individen. I klarspråk så ämnar den begränsa demokratin till förmån för individuella rättigheter. Det är detta, kära läsare, som är nyckeln i sammanhanget; individens rätt stärks i förhållande till kollektivets, grundlagen sätter tydligare gränser för i vilken utsträckning majoriteten kan fatta lagar och beslut som kan påverka minoriteten. Nu finns det givetvis en gruppering politiker, som ser varje inskränkning av massans makt som totalitär, och varje ökning av densammas makt som en väg mot ett godare samhälle. De verkar missa den där lilla, till synes obetydliga punkten om att massan faktiskt kan ha fel. Eller har massan alltid rätt? Om massan bestämmer sig för att ta bort yttrandefriheten för en viss grupp, att beslagta någons egendom godtyckligt, att skära om alla flickor mot deras vilja, eller att fängsla en etnisk grupp på lösa grunder, har den rätt då?

Man behöver inte ta till så här extrema exempel för att påvisa att ohämmad demokrati knappast är önskvärd. Vi kan bara ta en snabb titt på integritetsdebatten kring övervakning. Är majoriteten verkligen den bäst lämpade instansen att avgöra kring enskilda individers rätt till ett privatliv? Vi kan kika på det nyligen genomdrivna förbudet att förneka förintelsen. Här är det väl ändå irrelevant vad omgivningen tycker? Var inte en annan poäng med demokratin just yttrandefrihet? Borde inte förintelseförnekare därför få tala fritt, även om alla andra skulle vilja förbjuda dem?

Andra mycket bra förslag från grundlagsutredningen rör maktdelning, stärkt kommunalt självstyre, skilda valdagar för kommun- och riksdagsval med mera. Alla är de utmärkta reformer, och det är därför av yttersta vikt att debatten kommer igång!

Som liberal anser jag inte att majoriteten står över minoriteten eller individen, eller att någon står över någon annan över huvudtaget. Jag är av den bestämda uppfattningen att alla rättigheter skall vara konstitutionellt fastslagna, och att det är politikernas uppgift att skydda dessa rättigheter, inte springa en särskild grupps ärenden på bekostnad av en annan. Sverige lär inte stöpas om till en grundlagsfäst nattväktarstat, men vi kan ta viktiga steg på vägen mot ökad frihet och status för individen.

Uppdatering: flera bloggar där grundlagen diskuteras är Annie Johansson, Bloggen Bent och Medborgarrätt.

Jonas Sigedal

En bok där Sveriges grundlag behandlas mycket respektlöst är Germania.

Annonser

0 Responses to “Nu kickar vi igång grundlagsdebatten!”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Germania gavs ut 2008 på Hydra Förlag.

Germania är ett karaktärsdrivet, humoristiskt epos med liberal touche, en mörk satir som berättar om en tillvaro inte olik vår egen. I denna märkliga, skruvade värld sluter två forna antagonister en ohelig allians, och inget blir sig någonsin mer likt.

Den nyfikne kan avnjuta de första tre kapitlen här på bloggen: Läs direkt!


null


.
Germania på Bokus.
Germania på Adlibris.
Debutantporträtt med halva författarparet i SydSvenskan: Gör det ont när kroppar brister?

Sagt om Germania

"(Jag) kan garantera underhållande och bisarr läsning som överraskar, men som ändå känns märkligt bekant."

Johan Norberg, författare och globaliseringsvurmande tankesmed.


"För den som vill roa sig och lyssna till samhällssatir med liberala undertoner så finns Germania att lyssna till."

Fredrick Federley, centerpartistisk riksdagsledamot.


"Projekt av detta slag brukar aldrig överleva bakfyllan, men detta är ett undantag."

Andreas Bergh, nationalekonomisk fil dr och välfärdsforskare.


"Er bok är ett illa skrivet skämt som försvarar SSveriges (sic) utsugning av tredje världen."

Aporna, maoistisk bloggare.

Prenumerera på bloggen


%d bloggare gillar detta: