Hur kan detta överhuvudtaget vara ett problem?

Nattväktarstatsfunktionerna skulle sluka mellan 5 och 10 procent av bruttonationalprodukten. De resterande 40 procentenheterna, som gett oss ett skattetryck på i runda tal 50 procent, används till en ofantlig byråkrati och kollektivisering av varom som annars skulle kunna utbytas på en fri marknad, medelst välgörenhet, stiftelser eller genom andra frivilliga överenskommelser. Nog om detta.

Varenda liten del av statens verksamhet utsätts då och då för kritik. Detta skulle ha varit bra, om man någon gång frågat sig vilka som är statens funktioner, med påföljande rensning och effektivisering. Dock finns det inbyggda problemet i byråkratin att man inte står ansvarig inför någon. Finansiärerna av funktionerna, det vill säga skattebetalarna, kan inte bara helt plötsligt sluta betala skatt i protest och på så sätt tvinga fram effektiviserande åtgärder eller nedläggning. Man är nämligen, med hot om straff och våld, tvungen att betala skatt. För statliga institutioner i kris och under kritik finns således bara ett sätt att försöka råda bot på situationen: man ber om mer pengar.

Denna eviga cirkel av vidlyftig tvångsfinansiering av en väldig statsapparat, har medfört att hundratals myndigheter nästlat sig in i varandra och blivit allt svårare att göra sig av med. Den borgerliga regeringen kapade bland andra Djurskyddsmyndigheten vid sin tillkomst, vilket var ett mycket bra drag. Detta gick relativt smärtfritt då myndigheten i sammanhanget var ny, och ännu inte helt låsts fast i den administrativa röran.

Att ha en så omfattande statsapparat som Sverige och många länder med oss, gör att fokus snabbt flyttas från kärnfunktionerna, såsom att hålla domstolsväsendet fungerande. Man får för sig att uppfinnandet av ny byråkrati löser de gamla institutionernas problem. En återgång till de verkliga kärnfunktionerna är av yttersta vikt för att statens naturliga och goda roll skall kunna återställas. Ett fokus på mindre för också att ett ansvarsutkrävande görs möjligt: det blir tydligare hur regeringen skött sina uppgifter om de är färre till antalet och således kan granskas ordentligare. Därtill, för att ansvarsutkrävandet skall kunna fungera fullt ut och göra staten fullt legitim, krävs en frivillig finansiering av den. Detta säkerställer att staten måste göra sitt yttersta och att den varje dag står ansvarig inför medborgare som faktiskt bryr sig om rån, våld på gator och mord. Man kan då inte blunda utan måste ta sig i kragen och följa medborgarnas vilja, en vilja som staten då kommer att vara direkt avhängig.

Det faktum att ett frivilligskattesystem i realiteten torde bli mycket progressivt borde väl också ligga i vänsterns intresse, eller?

Jonas Sigedal

Om ni vill läsa hur man bygger en stat på tvång och våld, då ska ni läsa Germania.

Annonser

0 Responses to “Hur kan detta överhuvudtaget vara ett problem?”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Germania gavs ut 2008 på Hydra Förlag.

Germania är ett karaktärsdrivet, humoristiskt epos med liberal touche, en mörk satir som berättar om en tillvaro inte olik vår egen. I denna märkliga, skruvade värld sluter två forna antagonister en ohelig allians, och inget blir sig någonsin mer likt.

Den nyfikne kan avnjuta de första tre kapitlen här på bloggen: Läs direkt!


null


.
Germania på Bokus.
Germania på Adlibris.
Debutantporträtt med halva författarparet i SydSvenskan: Gör det ont när kroppar brister?

Sagt om Germania

"(Jag) kan garantera underhållande och bisarr läsning som överraskar, men som ändå känns märkligt bekant."

Johan Norberg, författare och globaliseringsvurmande tankesmed.


"För den som vill roa sig och lyssna till samhällssatir med liberala undertoner så finns Germania att lyssna till."

Fredrick Federley, centerpartistisk riksdagsledamot.


"Projekt av detta slag brukar aldrig överleva bakfyllan, men detta är ett undantag."

Andreas Bergh, nationalekonomisk fil dr och välfärdsforskare.


"Er bok är ett illa skrivet skämt som försvarar SSveriges (sic) utsugning av tredje världen."

Aporna, maoistisk bloggare.

Prenumerera på bloggen


%d bloggare gillar detta: