Jag förespråkar, tro det eller ej, en svensk anslutning till Nato. Ja, vid närmare eftertanke så kanske det inte är så självklart, jag kunde ju ha varit total anhängare av devisen “Commerce with all nations, alliance with none”. Jo, det vore ju visserligen trevligt, men nu lever vi faktiskt i en värld som är förhållandevis enkel att dela upp: mellan demokratier och diktaturer. Däremellan finns semidemokratier eller -autokratier, och många stater med valda ledare med starka auktoritära komplex, men skillnaden mellan ett land där staten förslavar sina medborgare och en där medborgarna väljer sina företrädare är ändå ganska tydlig. Så länge det ser ut så, är det en självklarhet att alliera sig med de nationer som ställer sig i på frihetens sida, ty förr eller senare kan vi behöva slåss för våra värderingar, och då skadar det inte att göra det tillsammans med likasinnade.
Däremot är det något som ofta glöms bort i debatten, nämligen den om ett gemensamt europeiskt försvar. Eller, kanske rättare sagt, en europeisk militär. Ingen samordning och inget samarbete, utan en överstatlig försvarsmyndighet, tänkt att skydda alla EU:s medlemsstater från angrepp. Såsom jag ser det borde detta vara den allra tydligaste uppgiften för ett så pass nära samarbete länder emellan. Idén kräver dock en omfattande reformering av EU.
Jag föreslår därför, att EU fråntas alla funktioner förutom nattväktarstatsfunktionerna polis, militär och domstolar. I en glasklar federal konstitution regleras den centrala makten till att enbart sköta dessa. Därefter är det upp till delstaterna att göra vad de vill. Skulle inte det här förslaget kunna vinna gehör hos såväl libertarianer som kommunister? Möjligheter att driva en helt annan politik på delstatsnivå utökas markant, från dagens omfattande och inflätade lagharmonisering, till helt fria stater, som endast frånsagt sig statens naturliga uppgifter. Den centrala regeringens uppgift blir då endast att skydda sina medborgare, och kan aldrig inskränka dessas rättigheter. Jag tycker att detta är ett utmärkt förslag, som skalar av allt onödigt med EU och ger den federala nivån något vettigt att syssla med.
Därefter kan ju EU (eller vad federationen kommer att kallas) gå med i Nato såklart.
Jonas Sigedal
PS. Vill du läsa något roligt, klicka här.
1 Svar till “Om Nato och ett europeiskt försvar”