Jag tycker naturligtvis att det blott och embart är trevligt med såhär pass stiligt klädda herrar. Kan dock misstänka att de bekräftar en och annan fördom hos vissa, mindre välvilligt inställda till högern.
Undertecknad och några av hans vänner har dock sedan en tid tillbaka gått och stört oss på vad vi kallat “anledningen till att högern förlorat praktiskt taget alla val i modern tid”, nämligen en finansherre vid universitetet vars in i minsta detalj vulgära stil och voluminösa adelsring nästan får till och med en överseende ung man som jag själv att vilja ta på mig Mao-keps och deportera killen till Gulag. Ryktesvägen har jag även hört att han är en skitstövel som inte bryr sig om någon annan än sig själv. Det sorgliga är dock att de flesta inte förstår att han – trots att han är ett svin – antagligen kommer att bidra mer till samhället än många andra – detta genom att i sin pengalystnad tjäna pengar och på så vis skapa mervärde också för andra.
Glöm nu för guds skull inte bort att läsa eller lyssna på vår bok. Kapitel tre och fyra finns tillgängliga sedan i söndags.
Niklas Elert
(tack Ola)
Kul att “Greed is Good”-devisen verkar gångbar här på bloggen. Jag skulle dock vilja fälla några kommentarer om de där nissarna på Heimdal.
Nummer ett: Bara för att man har kostym är man inte välklädd. Att dressman säljer kostymer är ett bevis för detta.
Två: Syftet, om än säkerligen omedvetet slentrian för vissa av de unga männen, är givetvis att ge uttryck/sken av någon form av aristokratisk tillhörighet/längtan. Jag kan dock inte undgå att notera hur rackiga föreningens lokaler ser ut. Vore det inte mer aristokratiskt om de suttit i riktigt fina lokaler i blygsam klädsel än tvärtom.
Som talesättet säger: En apa i frack är fortfarande apa. Kungen är blåblodig även då han bär spandex.
Ica; haha.